logo

Carlotta - the museum database

SKM 008268 :: plansch, skolplansch

Object description

Ångan och dess använding. Hängare.

Ritad av: Achille Rossi.

Svenska Skolmaterielförlaget Gunnar Saietz, A.-B.

1. Ångans kraftverkan

2. Eldrörspanna

3. Lokomotiv med tubpanna

4. Vattenrörspanna

5. Parsonturbin

Text på baksidan:

6. Ångan och dess använding.

Vattenånga, vatten i gasformigt tillstånd, bildas ur flytande vatten antingen genom avdunstning eller kokning samt ur is direkt genom avdunstning. I alla dessa fall förbrukar vid ångbildningen värme. Ångan är färglös och genomskinlig. I dagligt tal benämnes ofta den vita imma, som består av till små vattendroppar redan kondenserad vattenånga, oegentligt ånga.

Bild 1 visar ångans kraftverkan på en kork vid upphettning av vattnet i en kolv, och på ett skovelhjul.

Bild 2 visar en eldrörspanna (med vanligen 2 eldrör). Eldningen sker vanligen med kol på planrost. Ångan samlas i ångdomen, en cylindrisk påbyggnad överst på pannan, till vilken ånguttaget anslutes. Ångdomen ökar ångutrymmet och möjliggör, att ångan skall bli "torrare". På varje ångpanna finnes, utom ventil för matarvatten, vattenståndsrör, tryckmanometer och säkerhetsventil (max. ångtryck vid dessa pannor 20 atm., motsvarande 211,3° temp.).

Bild 3. Lokomotiv med tubpanna. Ångpannans huvuddelar äro: Eldstaden, rundpannan och tubsatsen. Framtill avslutas pannan av rökskåpet. I ångdomen finnes pådragsventilen, varigenom ångtillförseln regleras till cylindrarna. Då ångan passerat arbetscylindrarna blåser den direkt ut genom skorstenen, vilket i hög grad ökar draget i eldstaden.

Bild 4 visar en vattenrörpanna, som kännetecknas av, att de delar, som utsättas för inre tryck, ej utföras som stora cylindrar utan i form av rör med relativt liten diam. Vattenrörpannor kunna byggas för mycket högre tryck än eldrörpannor.

Bild 5. Parsonturbin, reaktionsturbin. Parson låter ångan successivt expandera i ett stort antal på varandra följande ledskenor och skovelkanaler. Den roterande delen utgöres av en trumma med ett antal skovelringar. Mellan varje par skovelringar befinner sig en ring stillastående ledskenor, som riktar ångan så att den alltid träffar de roterade skovlarna med samma riktning. Hjulen vid utloppssidan äro mycket större än dem vid inloppssidan.

Svenska Skolmaterielförlaget Gunnar Saietz, A.-B.

  • Data elements
Inventarienummer
SKM 008268
Sakord
plansch; skolplansch
Antal
1
Samlingskod, tidigare
skolhistorisk samling
Klassifikation OCM
872
Svenska ämnesord (SAO)
Undervisningsväsen; Utbildning; Undervisningsmateriel; Läromedel; Fysik; Teknik
LCSH
Teaching - Aids and devices
Motivord
ånga; ångmaskin; vattenånga; ångpanna; eldrörspanna; tubpanna; lokomotiv; panna; motor; ångkraft; parsonturbin; kolv; skovelhjul
Mått, annat
92x63 cm
Personnamn - Konstnär
Rossi, Achille [förlaga]
Förekommer som
konstnär
Verkets titel
Pl. 6. Ångan och dess användning
Företagsnamn - Förmedlare eller återförsäljare
Svenska Skolmaterielförlaget Gunnar Saietz AB, Stockholm
Förekommer som
tillverkning, förmedlare
Land
Sverige
Ort
Stockholm
Gunnar Saietz, Stockholm
Förekommer som
tillverkning, förmedlare
Land
Sverige
Ort
Stockholm
Beskrivning

Ångan och dess använding. Hängare.

Ritad av: Achille Rossi.

Svenska Skolmaterielförlaget Gunnar Saietz, A.-B.

1. Ångans kraftverkan

2. Eldrörspanna

3. Lokomotiv med tubpanna

4. Vattenrörspanna

5. Parsonturbin

Text på baksidan:

6. Ångan och dess använding.

Vattenånga, vatten i gasformigt tillstånd, bildas ur flytande vatten antingen genom avdunstning eller kokning samt ur is direkt genom avdunstning. I alla dessa fall förbrukar vid ångbildningen värme. Ångan är färglös och genomskinlig. I dagligt tal benämnes ofta den vita imma, som består av till små vattendroppar redan kondenserad vattenånga, oegentligt ånga.

Bild 1 visar ångans kraftverkan på en kork vid upphettning av vattnet i en kolv, och på ett skovelhjul.

Bild 2 visar en eldrörspanna (med vanligen 2 eldrör). Eldningen sker vanligen med kol på planrost. Ångan samlas i ångdomen, en cylindrisk påbyggnad överst på pannan, till vilken ånguttaget anslutes. Ångdomen ökar ångutrymmet och möjliggör, att ångan skall bli "torrare". På varje ångpanna finnes, utom ventil för matarvatten, vattenståndsrör, tryckmanometer och säkerhetsventil (max. ångtryck vid dessa pannor 20 atm., motsvarande 211,3° temp.).

Bild 3. Lokomotiv med tubpanna. Ångpannans huvuddelar äro: Eldstaden, rundpannan och tubsatsen. Framtill avslutas pannan av rökskåpet. I ångdomen finnes pådragsventilen, varigenom ångtillförseln regleras till cylindrarna. Då ångan passerat arbetscylindrarna blåser den direkt ut genom skorstenen, vilket i hög grad ökar draget i eldstaden.

Bild 4 visar en vattenrörpanna, som kännetecknas av, att de delar, som utsättas för inre tryck, ej utföras som stora cylindrar utan i form av rör med relativt liten diam. Vattenrörpannor kunna byggas för mycket högre tryck än eldrörpannor.

Bild 5. Parsonturbin, reaktionsturbin. Parson låter ångan successivt expandera i ett stort antal på varandra följande ledskenor och skovelkanaler. Den roterande delen utgöres av en trumma med ett antal skovelringar. Mellan varje par skovelringar befinner sig en ring stillastående ledskenor, som riktar ångan så att den alltid träffar de roterade skovlarna med samma riktning. Hjulen vid utloppssidan äro mycket större än dem vid inloppssidan.

Svenska Skolmaterielförlaget Gunnar Saietz, A.-B.

Utställning
Uppåt väggarna [2012-04-22 - 2013-11-03]
CC-licens - Bild
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar [cc by-nc-nd]
Tillhör samling
Malmö Skolmuseum
Copyright
Foto: © Ola Myrin / Malmö museum
Belongs to Samling
Avlång låda

Leave a comment

You can comment on the object here. We moderate all comments before publishing.