logo

Carlotta - the museum database

OBJTXTHistorik

CountValue
4a
1A. Persson var vaktkonstapel på Malmöhus sedan 1873 då Malmöhus var centralfängelse. Medaljen överlämnades av sonen kontrollör, Hervard Persson, i Juni 1955 som gåva.
2AB Svenskt konstsilke, Borås började sin tillverkning av konstsilkegarn 1918 och avvecklade sin tillverkning av garn på 1950-talet och har gått över till tillverkning av industricordtillverkning t.ex. bildäck.
1Adolphine Boltenstern (f. 1860 d. 1926), dotter till major Wilhelm Boltenstern, Ystad (1809-68) och Johanna Elisabeth Holmström. Gift 1884 med major Otto Wihlborg (f. 1855 d. 1920) Elisabeth Wihlborg (f. 1896 d. 1976), dotter till Otto Wihlborg g. med 1921 apotekare Harald Lindahl (f. 1878 d. 1938). Andrée Lindahl, f. 1925, dotter till Harald Lindahl.
2Adolphine Boltenstern (f. 1860 d. 1926), dotter till major Wilhelm Boltenstern, Ystad (1809-68) och Johanna Elisabeth Holmström g. 1884 med major Otto Wihlborg (f. 1855 d. 1920) Elisabeth Wihlborg (f. 1896 d. 1976), dotter till Otto Wihlborg g. med 1921 apotekare Harald Lindahl (f. 1878 d. 1938). Andrée Lindahl, f. 1925, dotter till Harald Lindahl.
1Adventsstjärnan köptes in av givarens föräldrar, Bertil och Elsie Philipson, inför julen 1971, då föräldrarna flyttade in på Konsultgatan i Malmö.
1Adventsstjärnan köptes in av givarvarens fru till julen 2007 för tjugo kronor. Inköpsstället var en secondhandbutik som drivs av Lackalänga-Stävie församling och den lokala Equmeniakyrkan. Stjärnan hängde i skyltfönstret och påminde givaren om barndomens jular och 1950-60-tals julpyntet i hennes gammelmormors hem. Stjärnan användes varje jul i hemmet på Torpvägen i Furulund tills 2018, då den dunsade i golvet och slutade lysa till allas sorg.
1AF = Anna Maria Hjort 1852-19 g. 1877 m. groshandl. i Malmö Peter Flensburg 1848-19. Gåva i nov. 1964 av fröken Eva Flensburgs stärbhus. enl. testamente. Värde: 10:-
1Affischerna tryckes upp av föreningen KONTRAPUNKT i Malmö vid Flyktingströmmen 2015
1Aftonklänning buren på Knutsbalen 1955. Klänningen är äldre bl.a använd till fest 1952 på Tandläkarhögskolan.
1Agnes och Gretas mor Elna g. m. stationsinsp Hjalmar Mattsson. Hennes mor Elna f. 1849 d. 1928 g.m. lantbrukare på gården Rydeholm utanför Anderslöv. Uppgifterna lämnade av systern Sigrid f. 1904. Givarna är barn till Sigrid syster till Agnes och Greta
1Akterlanternor har tillhört utrustningen på Malmö Hamns bogserbåt S/S Aktiv.
3Albertina Fick gifte sig 1878 med Svante Ek. Klänningen bars vid deras silverbröllop 1903.
1Albertina Hansson erhöll parasollen till sin konfirmation.
1Alma Lundstedts Eftr., S. Förstadsgatan 12, Malmö.
1Alva Nilsson köpte skorna på 1940 talet då skofirman Solidar som hon arbetade för övertog ett äldre lager obegagnade skor. Alva tyckte skorna var fina och fick köpa dem billigt.
1Amarantordens insignier burna av Georg Cronquist senior omkring år 1890.
2AN = Anna Nordström f. 1862 d. 1926 gift 1888 m. museiintendent Hans Emil Larsson, dotter till förvaltaren. Hemgiften beställd hos Nymans.
1Anders (Wickman) Wikman född 1746 död den 13 juni 1796. Erhöll 1775 tillstånd att inrätta en urfabrik i Stockholm på "engelska sättet".
1Anders August Pettersson, 1840-1919, snickaremästare 1864, gift med Johanna Louise Lundahl, 1857-1941. Hans far Hans P. född i Slågarp 1799, inflyttad till Malmö, där han var den siste åldermannen i snickareskrået i Malmö. Anders August P. bedrev sin verksamhet i den fastighet i kv. Ellenbogen (gammalt nr. 205 och 206, nytt nr. XXXVIII, om 1/4 gårdetal) som styckades 1907, varvid huvuddelen utlades till gata i Baltzarsgatans sträckning från Djäknegatan till Rundelsgatan. Vistades för studier 2 år i Tyskland. Givaren sonson till Anders Aug. P.
2Anders August Pettersson (1840-1919), snickaremästare 1864, gift med Johanna Louise Lundahl (1857-1941). Hans far Hans Pettersson född i Slågarp 1799, inflyttad till Malmö, där han var den siste åldermannen i snickareskrået i Malmö. Anders August P. bedrev sin verksamhet i den fastighet i kv. Ellenbogen (gammalt nr. 205 och 206, nytt nr. XXXVIII, om 1/4 gårdetal) som styckades 1907, varvid huvuddelen utlades till gata i Baltzarsgatans sträckning från Djäknegatan till Rundelsgatan. Vistades för studier 2 år i Tyskland. Givaren sonson till Anders August Petterson.
4Anders August Pettersson (1840-1919), snickaremästare 1864, gift med Johanna Louise Lundahl (1857-1941). Hans far Hans Pettersson född i Slågarp 1799, inflyttad till Malmö, där han var den siste åldermannen i snickareskrået i Malmö. Anders August P. bedrev sin verksamhet i den fastighet i kv. Ellenbogen (gammalt nr. 205 och 206, nytt nr. XXXVIII, om 1/4 gårdetal) som styckades 1907, varvid huvuddelen utlades till gata i Baltzarsgatans sträckning från Djäknegatan till Rundelsgatan. Vistades för studier 2 år i Tyskland. Givaren sonson till Anders August Petterson.
1Anders August Pettersson (1840-1919), snickaremästare 1864, gift med Johanna Louise Lundahl (1857-1941). Hans far Hans Pettersson född i Slågarp 1799, inflyttad till Malmö, där han var den siste åldermannen i snickareskrået i Malmö. Anders August P. bedrev sin verksamhet i den fastighet i kv. Ellenbogen (gammalt nr. 205 och 206, nytt nr. XXXVIII, om 1/4 gårdetal) som styckades 1907, varvid huvuddelen utlades till gata i Baltzarsgatans sträckning från Djäknegatan till Rundelsgatan. Vistades för studier 2 år i Tyskland. Givaren sonson till Anders August Pettersson.
2Anders August Pettersson (1840-1919), snickaremästare 1864, gift med Johanna Louise Lundahl (1857-1941). Hans far Hans Pettersson född i Slågarp 1799, inflyttad till Malmö, där han var den siste åldermannen i snickareskrået i Malmö. Anders August P. bedrev sin verksamhet i den fastighet i kv. Ellenbogen (gammalt nr. 205 och 206, nytt nr. XXXVIII, om 1/4 gårdetal) som styckades 1907, varvid huvuddelen utlades till gata i Baltzarsgatans sträckning från Djäknegatan till Rundelsgatan. Vistades för studier 2 år i Tyskland. Givaren sonson till Anders August Pettersson.
13Anders August Pettersson (1840-1919), snickaremästare 1864, gift med Johanna Louise Lundahl (1857-1941). Hans far Hans Pettersson född i Slågarp 1799, inflyttad till Malmö, där han var den siste åldermannen i snickareskrået i Malmö. Anders August P. bedrev sin verksamhet i den fastighet i kv. Ellenbogen (gammalt nr. 205 och 206, nytt nr. XXXVIII, om 1/4 gårdetal) som styckades 1907, varvid huvuddelen utlades till gata i Baltzarsgatans sträckning från Djäknegatan till Rundelsgatan. Vistades för studier 2 år i Tyskland. Givaren sonson till Anders August Pettersson.
5Anders August Pettersson (1840-1919), snickaremästare 1864, gift med Johanna Louise Lundahl (1857-1941). Hans far Hans Pettersson född i Slågarp 1799, inflyttad till Malmö, där han var den siste åldermannen i snickareskrået i Malmö. Anders August P. bedrev sin verksamhet i den fastighet i kv. Ellenbogen (gammalt nr. 205 och 206, nytt nr. XXXVIII, om 1/4 gårdetal) som styckades 1907, varvid huvuddelen utlades till gata i Baltzarsgatans sträckning från Djäknegatan till Rundelsgatan. Vistades för studier 2 år i Tyskland. Givaren sonson till Anders August Pettersson.
1Andvänd till bröllopsbuketten av Ida Dahlberg, g. 1876 m. Sjöberg.
1Anette Olsson (1867-) har odlat och berett linet samt vävt duken. Linet såddes medan hon tjänstgjorde hos häradshövding von Sydow i Kollma.
1Anm: Klänningen är sydd av Louise Holmström, född Kewenter 16/5 1927 till dottern Helena född den 22/12 1950. Louise gifte sig den 26/9 1948 med Bengt Holmström. Dottern föddes när de bodde i Lund som fattiga studenter och inte hade råd att köpa alla kläde. Kläderna har burits av Helena Holmström född 22/12 1950 och Henrik Holmström född 21/2 1958.
1Anna Andersson som var givarinnans mormor gifte sig i början på 1890- talet med Anders Andersson mejeriföreståndare i Getinge från omkring 1900.
1Anna Catharina Stäck gift med bokförläggare Christian Wilh. Kyhl Gleerup (1800-1871).
1Anna fick underklänningen i present av en Birgitta, en av pigorna på gården. Den köptes för stor med växtmån.Annas mamma sydde veck både i midjan och nedtill så den inte skulle hänga under klänningen.
1Anna Larsson gifte sig 1858 med sjökapten Håkan Hultman (1828-1866).
1Anna Nillson gifte sig 1880 med direktören Emil August Gyllenberg.
1Anna Nilsson gifte sig 1880 med direktör Emil August Gyllenberg.
1Anna Nilsson gifte sig 1880 med direktören Emil August Gyllenberg.
1Anna Perssons far arrenderade under Björnstorp: Hennes man var byggnadssnickare, inflyttad till Malmö. Capen var hennes finkappa.
1Anna Sofia Pettersson var gift med garvare Olavus Pettersson (18340420-1918).
1Annette Pålsson, f. Olsson, fick schalen i gåva av fru Åkerholm, som hon skötte. Fru Åkerholm kom till Sverige efter Fransk-Tyska kriget 1878. Ellen Svensson är dotter till Annette Pålsson, född på Ageröds gård år 1901.
1Annette Pålsson fick capen av sin make till kyrktagningen efter sin andra sons födsel år 1894. Maken var snickare och huggedräng. Han föddes i Örtofta 1865. Bildtext: Flickan längst upp till vänster visar Annette Olsson, när hon var barnflicka hos häradshövding vin Sydow, Kollma. Hon gifte sig 1892, Pålsson. Hon var född i Höör 1867. Givarinnan är dotter till Annette Pålsson och hon föddes på Ageröds gård 1901.
1Annika Lundgren (1964- ), konstnär.
1Anorak i benvit bomull. Dragsko med snöre i midjan och två bröstfickor med lock samt en mindre ficka med lock mellen dessa. Kapuschong med blixtlås. Ärm med dragsko nedtill och ärmslejf med två knapppositioner.
1Anordning som håller ngt tillslutet l. fast; särsk. om var o. en av de spärrar i tillhållarlås som håller regeln i låst resp. olåst läge/ SAO
1Anskaffad 1954 vid öppnandet av dåvarande Tempo varuhuset i Ystad för att spela musik i affären. Då bandspelaren kom blev magnefonen omodern och togs i privat bruk av varuhuschefen Thure Åmvall.
1Anskaffad 1981 till Foteviksexpeditionen. Har används av marinarkeologer. Uttjänt 1 april 1998. Införd som museiföremål 1 augusti 2001.
1Anskaffad till Amarantherbalen på Malmö rådhus nyåret 1926. Buren av Ida Gröné, f. Sjöstedt (1876- ), gift 1903 med dr. (överläkare) Otto Gröné (1872- ).
1Anteckning: "John Fougts förlisning 23/12 1894 vid holländska kusten. Far, Anders Olsson, seglade som lättmatros ombord då olyckan inträffade. En man gick förlorad." Barken Johan Fougt 518 ton byggd i Hudiksvall 1869, befälhavare F.C. Nordfeldt. Strandade 23/12 1894 vid Vlieland och blev vrak.
1Anteckningar av säljaren, 1908:"Denna kanna har varit i mina förfäders ägo i tre led före mig, nämligen i min farfarsfars, farfars och min fars och således äger en betydlig ålder, då min farfarsfar blev över 90 år, min farfar 89, min far 91 och jag är nu 66 år gammal, varför den således är över 300 år.
3Anteckning i huvudliggare: Gåva från Thyra och Kjell Gustav Larsson till minne av Nils Zenterwall, Examensvägen 18, Lund. Historik: Svärfar Nils Zenterwall var vaktmästare och faktotum hos C. Holmberg och tog hand om ritningarna (arkivet) vid konkursen 1944. Mycket hann slängas, en del ritningar lades i vatten och tyget användes (under kriget). Huvuddelen av det räddade ritmaterialet har skänkts till Kulturen, Lund. Ing. Larsson är medlem av Tekn. Museiföreningen och hade tagit undan dessa 5 ritning. då han tyckte särskilt mycket om dem.
3Anton Wilhelm Mårtensson drev ett damskrädderi på Stortorget i Malmö Firman fanns under tiden
1Använda av en släkting till Wiveca.
1Använda av filipinska armén i kriget mot amerikanerna.
1Använda av överste Kjell Rasmusson, verksam inom flygvapnet.
1Använda av sergant Joh. Sonesson f.d. Regementena KVI och KVIII.
1Använda i början av 1980 talet. Var väldigt inne att bära bland flickor då. Det enda föremål Yvonne ägde som var rosa, som inte var någon favoritfärg för henne
2Använda till folkdräkt.
1Använda till folkdräkt vid skolavslutningar och till folkdans på olika håll i Sverige av Britt Gustawsson.
1Använda till paraduniform för lotskapten.
1Använda tillsammans med folkdräkt vid skolavslutningar och till folkdans på olika håll i Sverige av Britt Gustawsson.
1Använda till uniform för officer, kapten, vid Kungliga Skånska Trängkåren.
1Använd av Elisabeth Faxe (1889- ), g. 1919 med kapt. Julius Weibull, - under hennes vistelse vid en pension i Lausanne 1906. Dotter till grossh. Cornelius Faxe och Gerda Petersson. Gåva 1948 av fru Elisabeth Weibull, Ribersborg.
1Använd av Elisabeth Faxe (1889- ) g. 1919 m. kapten Julius Weibull. Inköpt i Schweiz då hon skulle återvända hem efter pensionsvistelse.
1Använd av fanjunkare Henry Bredford vid Kronprinsens husarregemente K7, men märkt K6.
1Använd av givarens man och bars till velourbyxor och näbbstövlar.
1Använd av givarens mor.
1Använd av givarens mor Hilda Kockum, född Bergh 1825, gift 1851, död 1906.
1Använd av givarens mor och hennes systrar.
1Använd av givaren under barndomen på uppmaning av föräldrarna.
2Använd av hovdam Hoorn, hos drottning Victoria.
1Använd av hovjägmästare.
2Använd av Johan Adolf Per Waste Luthander född 1847 som tjänstgjorde som fängelsedirektör vid Länsfängelset i Malmö.
2Använd av Johan Adolf Per Waste Luthander född 1847 som tjänstgjorde som fängelsedirektör vid Länsfängelset i Malmö. Enligt uppgift av givaren.
1Använd av Johan Adolf Per Waste Luthander född 1847 som tjänstgjorde som fängelsedirektör vid Länsfängelset i Malmö. Johan Adolf Per Waste Luthander bär epoletterna på porträttfotografi MM 062848:001.
1Använd av kosacker.
1Använd av Livgardet till häst vid kavalleriregementet K1, underofficerskåren.
1Använd av Malmö Museer i samband med marinarkeologska undersökningar.
1Använd av Malmö Museer på 1970-talet. Tillvaratagen från PU Hörbergs konservatorsateljé.
1Använd av menigt manskap i Skånska kavalleriregementet.
1Använd av Stadshistoriska avdelningens konservatorer i samband med Malmö Museers flytt från Toarpsmagasinet.
1Använd av underofficer inom flottan?
1Använd ca 1976-77 till de vita crimplenebyxorna, den bryna dressen. Långa halsband med plastpärlor till. Köpt i "Boutique B"
1Använd Derbydagen på Jägersro 1945 av Birgit Hansdotter Cavalli, f.1923
1Användes av kusken på Bulltofta gård, Malmö
1Användes av snickare Nilsson som hade butik på Södra Förstadsgatan i kvarteret Nötskrikan, i höjd med Barkmansgatan. Personen dog på 1890-talet men butiken levde kvar en längre tid.
1Användes av Staffan Sjöberg vid hans sista hopp.
1Användes av Svensk Flygtjänst AB utanför Näset som målflygplan för LV-4. I november 1979 lämnades planet till Flygvapenmuseet Malmen, Linköping, i utbyte mot de Havilland Trainer Moth = MTM 79.295.
1Användes då kusken körde för att hämta varor eller körde bud.
1Användes för att dra upp ett stråk för att visa var botten respektive locket till tunnan skulle sitta.
1Användes för färgning av påskägg.
1Användes för transport av kol på spårvägsspår från Frihamnen till Gasverket på Industrigatan i Malmö 1918-1963. Skänktes till Tekniska Museet 1967 och var uppställd tillsammans med två släp på museets gård åren 1967-1985. Därefter var motorvagnen och en släpvagn placerade i gamla spårvägsverkstaden på Industrigatan, därefter i Hangaren, Bulltofta och sedan 2008 i Centralmagasinet. Den andra släpvagnen stod utomhus på museets depå i Toarp och skrotades när museet flyttade därifrån på 2000-talet.
1Användes i fröken Thea Thomassons föräldrahem i Börringe på 1890-talet. Föräldrar: Truls Thomasson, f. 1839 och Kersti Jönsson, f. 1848, gifta 1876. Spettkakorna bakades i öppen skorsten. Bara för eget behov. Mest om vårarna då äggen var billiga.
1Användes sista gången vid 1:a spadtaget till Tekniska Museets tillbyggnad 1977-11-24.
1Användes som stöd för bok vid läsning som en slags läspulpet.
1Användes till förvaring av gryn, frö m m.
1Använd för att stämpla på yttersula av skor gjorda hos hovskomakare Nils Jönsson, Malmö.
1Använd hos H.L. Hagmarks paraply- och parasollfabrik i Malmö.
1Använd i Georg Flensburgs familj. Första gången 1837 troligen till något av hans och hans hustru mariana bagers barn
4Använd i kavalleriet, manskap eller underofficer.
1Använd inom infanteriet.
3Använd inom kavalleriet.
1Använd i Örnsköldsvik och Östersund av givaren.
3Använd på 1860-talet av barmorskan Anna Nordström i Räng (född 1846, gift med Persson). Gåva 1934 av herr Malte Anderberg.
1Använd på 1860-talet av barmorskan Anna Nordström i Reng (född 1846, gift med Persson). Gåva 1934 av herr Malte Anderberg.
1Använd på 1860-talet av barnmorskan Anna Nordström i Räng (född 1846, gift med Persson). Gåva 1934 av herr Malte Anderberg.
1Använd på 1860-talet av barnmorskan Anna Nordström i Reng, född 1846, gift med Persson.
1Använd på 1860-talet av barnmorskan Anna Nordström i Reng (född 1846, gift med Persson).
1Använd på 1860-talet av barnmorskan Anna Nordström i Reng (född 1846, gift med Persson). Gåva 1934 av herr Malte Anderberg.
1Använd på hatt (MMT 742:001) vid jubileumsdkyltningen 1963.
2Används för att markera var sömmen ska sys i lädret.
1Använd som examensklänning för Agneta.
1Använd som klädsel till eldskärm av förgyllt trä från 1850-talet. Har tillhört Carl XV.
1Använd som kläningsspets under 1870-talet,
7Använd som klänningsspets under 1870-talet.
1Använd som minnesgåva.
1Använd som skolväska av Viveca Nilsson
1Använd som stadsbuss i Malmö 1939-1967, de senaste åren endast som reservbuss.
1Använd som teckningsmodell på Malmö Latinskola. Saknas vid inventering jan.1973 och 1994
1Används som klänningsspets under 1870-talet.
1Används vid rundsmide av t ex fyrkantjärn och vid smidning av rundjärn till mindre diam.
1Använd till blusen MM 49657. Inköpt på 1920-talet i Paris.
1Använd till folkdräkt vid skolavslutningar och till folkdans på olika håll i Sverige av Britt Gustawsson.
1Använd till oxiedräkten av systrarna Britt och Karin vid skolavslutningar och till folkdans.
1Använd till oxiedräkten av systrarne Britt och Karin vid skolavslutningar och till folkdans.
1Använd till oxiedräkten i samband med skolavslutningar och folkdans av systrarna Britt och Karin.
1Använd under en vetenskaplig resa till Island.
1Använd vid en tablå av blomsterflickor "För de små" på en vårfest 1903 (trol. Putte i blåbärsskogen). Buren av Karin Hommerberg(1892- ). Festen anordnad av "Föreningen för fattiga barns beklädande" (FFB), se foto i arkivet.
1Använd vid en tablå av blomsterflickor "För de små" på en vårfest 1903 (trol. Putte i blåbärsskogen). Buren av Signe Hommerberg(1891- ). Festen anordnad av "Föreningen för fattiga barns beklädande" (FFB), se foto i arkivet.
1Använd vid flottan av officer. Från Karl XV:s tid.
6Använd vid föremålsfotografering på Tekniska museet
1Använd vid givarens dop.
1Använd vid Högsäters fruktodlingar i Flädie.
1Använd vid högtidliga tillfällen.
1Använd vid invigning av Frihamnen
1Använd vid Kronprinsens husarregemente K.7 1911-1919.
1Använd vid Landskrona-Helsingborgs järnväg, i tågvagn.
1Använd vid Malmö Poliskår.
1Använd vid militärövningar vid Malmö Högre Allmänna Läroverk 1913-1917.
2Använd vid silverbröllopet 1906 av fru Emma Weslien, f. Worthman (1856-1943), g. 1881 m. vinhandlare J. J. Weslien (1855-1931).
1Använd vid skolavslutningar och till folkdans på olika håll i Sverige av Britt Gustawsson, hennes mor Berta Gustawsson och systern Karin Josefsson.
1Använd vid skolavslutningar och till folkdans på olika håll i Sverige av Britt Gustawsson och hennes mor Berta Gustawsson.
1Använd vid skoning av hästar och vid rensning av sömmarna.
1Använt av Frans Joseph Salmson, föreståndare för arbetsfängelset på Malmöhus.
1Använt av Livgardet till häst.
1Använt av Malmö Energi på Heleneholmsverket
1Använts vid invig. av Frihamn.
1Aplace är en modebutik grundad i Malmö 2007.
1Apoteket AB är ett statsägt företag som bedriver försäljning av läkemedel, hygienprodukter och dylikt.
1Apparaten inköptes till och användes av gamla Sjöbefälsskolan i Kalmar. När apparaten skulle skrotas köpte givaren den av skolan. Han var anställd som lärare på Sjöbefälsskolan i Kalmar under perioden 1978-1992.
1Apparaten kom i Lizzie Gustafssons ägo genom arv 1952.
1Apparaten kom i Lizzie Gustafssons ägo genom arv 1965.
1Aqvilina Cronquists knutsduva. Vid hennes intagande i Knutsgillet recipierade ej knutssystrarna. De begåvades ej heller med "duvor" officiellt. Fruar till recipierande herrar brukade därför av sina män begåvas med sådana, betydligt elegantare än de officiella.
1Arbetet utfört av fru Anna Wåhlin född Meijer 1835 gift 1860 med rektor Carl Ludvig Wåhlin (f. 1819 d. 1894) död 1932.
1Arv efter auditör Timokon Bergman, som fått den av Holmqvist, officer i Kongostatens tjänst.
1Arvid Sjöberg recipient 1905-12-01 tillsammans med sin far och syster.
1Attilan bars av kapten Bertel Orton (1915-1994). Uniformen införskaffades i slutet av 1930-talet och bekostades troligen av brukarens mormor. Som nyförlovad 1940 bar Orton attilan, då formellt som fänrik tillhörande Kungliga Östgöta luftvärnsregemente. Uniformen bars även vid vigseln i S:t Petri kyrka den 27 september 1941. Attilans brukare, hade stark anknytning till Malmö, eftersom han tillhörde LV4 i Malmö, där han tjänstgjorde, från det att LV4 sattes upp som militär enhet under början av andra världskriget, fram till sin pensionering 1965. Sista gången attilan användes var då Bertel Orton avtackades i samband med en bal, på Restaurang Kungsparken i Malmö i samband med sin pensionering den 17 september 1965. I museets arkiv finns en samanställning av Ortons beredskapsminnen, då han tjänstgjorde vid LV4 i Malmö. Minnena har sammanställts av sonen Frank Orton, såsom Bertel Orton berättade dem. Se provieniensdokument MM 062846-062847.
1Attribuerad Mätta Larsdotter. ( Fischer sid. 243).
1Av de skånska allmogesamlingarnas tillväxt må nämnas ett föremål, som nog är tämligen sällsynt eller i alla händelser svårt att få, nämligen en s k 'spiritus'. En spiritus är en slags amulett, som skulle skänka rikedom och framgång åt ägaren och hans hus. I fråga varande spritus har funnits i en bondgård i Skåne neråt ystadshållet, men det fyllde inte sin uppgift. Gården fick säljas och spiritus kom till främmande. Den påminner i sin form närmast om en skalbagge, men har två par fötter och stjärt, och halsen och huvudet påminna om en gås. Den skall antagligen föreställa en drake. Den är gjord av trä samt fastsatt i en liten avlångt fyrkantig träask på så sätt, att den synes fritt svävande och att hals och huvud, ben och stjärt röra sig, då asken röres, både uppåt och nedåt och framåt och tillbaka. Asken som haft skjutlock har dimensionerna 11 x 5,7 x 3,2 cm. Larsson, Hans Emil, Malmö Museums verksamhetsberättelse 1911, s. 10.
1Av givaren erhållen såsom gåva av en resande norrifrån.
1Avklippt och utställd "industrimonter" 1973 "1500 - nu"
1Avklippt och utställd i "industrimonter" 1973.
1Avsedd att levereras till ett 350.000 tons tankfartyg som avbeställdes. AB Stal-Laval i Finspång, som skulle ha levererat ångturbinmaskineriet, har skänkt planetväxeln till MTM.
1Avtrycken är samlade och monterade av givarens far.