logo

Carlotta - the museum database

OBJTXTKommentar

CountValue
1A. Carlberg-Kriig platschef Syftet med schaktövervakningen var att klargöra fornlämningarnas karaktär utbredning och bevarandegrad samt att dokumentera eventuella äldre lämningar. Tidigare undersökningar i området har visat att det finns välbevarade arkeologiska lämningar. Vid detta tillfälle grävdes det enbart i gamla ledningsschakt. Inga kulturlager eller bebyggelsespår berördes.
1A. Carlberg-Kriig Syftet med schaktövervakningen var att klargöra fornlämningarnas karaktär, utbredning och bevarandegrad, samt att dokumentera eventuella lämningar. Vid undersökningen omfattade schaktningsarbetena tidigare nedgrävningar och inget av arkeologiskt intresse iakttogs.
1A. Carlberg-Kriig Vid schaktningsövervakningen framkom rester av den medeltida strandmuren. Lämningarna bestod av natursten och tegelsten (storstenstegel) sammanfogade i kalbruk. Strandmuren har förmodligen löpt strax söder om och parallellt med det östra schaktet. Murlämningarna togs inte bort, utan finns bevarade.
1A. Rostovanyi, A. Brusling, F. Strandmark, Uppgifter enligt anmälan: Fastighet: Oxie 15:1. Undersökt yta: 82400 kvm.
1A-B. Falk Förundersökning inom Hyllie bytomt under ledning av A-B- Falk på platsen för två medeltida gårdar (enligt skifteskartan från 1790). Nio provgropar togs upp. I alla fanns kulturlager om 30-40 cm med bl.a. AII-gods. Flera lergolv kunde dokumenteras. En hundgrav. Slutundersökningsrapport: Undersökningsområdet bestod huvudsakligen av ytorna för gårdsläge 7 och 9 i Hyllie by i nuvarande Malmös södra utkant. Undersökningen omfattade två övergripande frågeställningar; de enskilda gårdarnas etablering och kontinuitet samt by­tomtens inre struktur. De påträffade lämningarna bestod huvudsakligen av bebyggelselämningar i form av kulturlager. Dessutom påträffades bland annat diken, nedgrävningar och ugnar. Stratigrafin var bitvis mycket komplex. Undersökningsresultaten användes för att belysa gårdarnas etablering samt utveckling med fokus på de byggnadstekniska och socioekonomiska aspekterna. Dessutom analyserades spåren efter de äldsta reglerade inslagen i byn, samt bebyggelsens utveckling i ett vidare landskapsperspektiv. Från perioden till och med ca år 1100 påträffades rester efter flera byggnader varav ett grophus, samt kalkberedningsgropar, brunnar, hägnader ugnar och gropar. Lämningarna, huvudsakligen koncentrerade till undersökningsområdets södra del, har sannolikt tillhört en gårdsenhet i södra delen av byn vilken föregått etableringen av de medeltida gårdslägena, och kan ha ingått i en tidig storgård tillsammans med gård nr 1, 32 och 33, och flyttats till platsen under slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet när storgården splittrats. Resonemanget baseras på att dessa gårdar tillsammans förfogade över ett relativt stort toftområde i byns södra del. Undersökningsresultaten från Svennedal kan ses som stödjande antagandet att en vikingatida storgårdstoft legat till grund för några av de medeltida gårdslägena i södra Hyllie by. Under tidigmedeltid och början av högmedeltid fanns bebyggelse på ytorna för både gårdsläge 7 och 9. En tämligen omfattande nyetablering på ytan gård nr 9 under första halvan av högmedeltid hade inte motsvarighet i samma omfattning på ytan för gård nr 7. Under slutet av 1200-talet uppfördes en byggnad i korsvirke med källare, inom gårdsläge 9, vilket kan tolkas som ett tecken på att gården under högmedeltid varit tämligen välbeställd. Perioden har generellt sett varit ganska expansiv i byn. Slutet av högmedeltid har präglats av nyetablering i mindre skala på platsen för gård nr 9, medan nyetableringen tog ny fart på gård nr 7 under sen- och eftermedeltid. Gård nr 7 omfattades inte av stagnation/regression under senmedeltid i samma omfattning som gårdsläge 9. Under slutet av senmedeltid och tidig historisk tid uppfördes få byggnader på gård nr 9, men flera stycken på gård nr 7. Den historiskt kända strukturen fastlades under eftermedeltid. Gård nr 9 omstrukturerades något medan gård nr 7 expanderade. Till den yngsta bebyggelsefasen, från ca år 1700, finns endast lämningarna efter en byggnad på gårdsläge 7
1Adelgatan utgör mittdelen av huvudgatan i Malmö, som löpte i öst-västlig riktning från Österport till Västerport. Mitt för Länsresidenset påträffades en mur, som möjligen härstammar från det 1877 rivna Kronomagasinet (kv 41b). Även "kulturjord" iakttogs vid markarbetena. Därifrån omhändertogs djurben, keramik, tegel och flintavslag.
1AK (MHM 09114): Kontrollen utfördes i anslutning till Öresundsförbindelsens delområde 5 år 1997 av A. Nilsson. Ca 4172 kvm undersöktes genom schaktdragning och 123 anläggningar framkom (dessa har ej inräknats i antalet anl som anges på denna blankett). FU: Den totala undersökningsytan uppgår till 150 000 kvm varav 16 900 kvm avbanades vilket motsvarar 11,3% av den totala ytan. Området indelades i 10 delområden A-J. 73 sökschakt upptogs. Sammanlagt dokumenterades 546 anläggningar i form av 218 stolphål, 53 härdar, 14 lager/ kulturlager, 3 våtmarksrester, 162 gropar, 9 kokgropar, 2 brandgropar, 1 ränna, 11 dagbrott samt 64 odefinierade anläggningar. Av de 546 anläggningarna undersöktes 127 st. De skelettdelar som påträffades i A8, område E, bedöms komma från ett spädbarn, dock inte nyfött. Stolphålen i område F ingår troligtvis i någon form av huskonstruktion. Dastering till neolitikum, yngre bronsålder och förromersk järnålder.
1Alla anläggningar är av boplatskaraktär. 105 anläggningar: stolphål, 2 härdar, 7 gropar, 1 brunn, 1 recent tegelskodd brunn, 1 gropsystem. Anläggningarna var spridda över hela undersökningsområdet, men med en viss koncentration till de högst belägna delarna närmast Svågertorpsvägen, och längst i öst där topografin stiger igen. Ett omfattande våtmarkslager påträffades. Stolphålen i schakt 2 och schakt 11 kan tolkas som rester efter hus. Keramikfynden är preliminärt daterade till järnålder och flintan är uteslutande neolitisk.
1Analysen av stengrytan visade att den använts till beredning av plåster, d v s "till utvärtes bruk avsedda läkemedel". Dessa plåster bestod bl a av blyoxid, olika oljor, vax och antog fast form efter kokning eller annan beredning. Vid kontakt med huden mjuknade de och fungerade som läkande omslag. Osäkert om arkeologisk utgrävning genomförts eller om dokumentationen gjorts i samband med markarbeten.
1Anders Reisnert Fotona i mapparkivet föreställer resterna efter det medeltida Torup, Askebacken
1Anders Reisnert OBS! ALLT MATERIAL HOS REISNERT. (kolla)
1Anders Reisnert OBS! ALLT MATERIAL HOS REISNERT. Kolla.
1Anders Reisnert platschef Tomten hade tio år tidigare schaktats, då utan arkeologisk kontroll. För att ta reda på hur djupt denna schaktning gjorts, drogs provschakt över tomten. Undersökt yta okänt. Två st 4 m breda provschakt drogs i tomtens hela längd. Här påträffades inga arkeologiska lämningar. Ett extra provschakt upp i tomtens östra del. Här framträdde ett ca 0,5 m tjockt fett, gråsvart lager. Även artefakter från nyare tid påträffades i detta schakt. Under det feta lagret följde gulbrun moränlera. Inga slutledningar ges, men rapporten tyder på att inga betydande lämningar fanns kvar på området vid det aktuella schaktningstillfället..
1Anette Nilsson utförde undersökningen. Uppgifter enligt Anmälan: Med anledning av planerad husbyggnation undersöktes ett område strax norr om Oxie bytomt. Bebyggelselämningar i form av stolphål, gropar, härdar, diken/rännor, kulturlager och våtmarkslager påträffades vid undersökningen. De dateras främst till senmedeltid, även om både yngre och äldre lämningar finns på ytan (se AU, S08:067). Anläggningarnas karaktär sett tillsammans med det sparsamma fyndmaterialet ger intrycket av att lämningarna härrör från en perifer del av bebyggelsen.
1Angivelsen om antal anläggningar är osäker.
1Angiven yta avser undersökt yta. Den arkeologiska utredningen av Gyllins trädgårdar utförs i flera olika etapper. Denna avser etapp 3 och delar av etapp 1 och berör områdena A, D och E. Fortsättning område A: Denna del av ytan utgör fortsättning på och utkanten av en boplatsyta som huvudsakligen undersöktes 2004. Inom området totalt framkom tydliga boplatsindikationer i form av huskonstruktionen tillsammans med gropar, brunnar mm. Daterande material pekar på en datering huvudsakligen till äldre järnålder. Område D: Innehåller boplatslämningar i form av bl a stolphål varav flera ingår i treskeppiga huskonstruktioner, gropar av olika storlek, härdar och rännor. Rännorna utgör troligen de sista resterna av bortodlade gravhögar. Område D ska ses i samband med stenåldersboplatsen RAÄ 54. Den slagna flintan som framkommit i området skall dock snarare förknippas med aktiviteter yngre än stenålder. Område E: Innehåller boplatslämningar i form av bl a gropar och stolphål. Generellt sett är det glesare mellan anläggningarna än i område D. Området kan troligen betraktas som ett ytterområde för aktiviteter kring det centrala boplatsläge som identifierats inom område D. Även en begränsad matjordsarkeologisk undersökning genomfördes, vilken stödjer bilden av att denna del av området inte i någon större utsträckning utnyttjats för aktiviteter som satt spår i form av nedgrävningar eller bearbetad flinta. En ytinventering gjordes över hela utredningsområdet, vilken visade en god korrelation mellan mängden bearbetad flinta i matjorden och anläggningstätheten. Ett fåtal redskap påträffades utöver avslag, bränd flinta och knutor med bearbetning.
1Angiven yta avser undersökt yta och ej det totala exploateringsområdet. Lämningarna tolkas som boplats med en utvecklad flintindustri. Datering fr o m atlantisk mesolitisk tid t o m neolitikum.
1Anläggningar: 11 skelettgravar, 105 gropar, 1 gropsystem, 34 härdar, härdrester och härdgropar, 1 ugnsrest, 125 stolphål (inklusive hus), 102 osäkra stolphål (inklusive förmodade stenavtryck), 25 färgningar. Hus 1: mesulahus, typologiskt daterat till senneolitikum. En grop i anslutning till huset (anl. 218) innehöll en fragmentarisk flintskära. Anläggning 100 utgjordes av ett större gropsystem från yngre bronsåldern. I gropen påträffades 1 slipad mejsel, flera lövknivar och fragment av dito, avslag, avfall, keramik, spånfragment, kärnor, malstenar, bränd lera. Hus 2: fatbur? eller fyrstolpskonstruktion bestående av fyra stolphål. Oklar datering. Vikingatida gravfält: 11 skelettgravar som utgjorde en del av det större Ljungbackagravfältet i anslutning till Grötehög (se referens & nedan!). Ben och tänder av människa samt ben av hund påträffades. En minst 40 m lång stolphålsrad med 24 stolphål, varav flera stenskodda, vilka avslutas med en fyndtom grop (anl. 263). I ett stolphål påträffades överdelen till en handkvarn från yngre järnålder. Har tolkats som ett mycket kraftigt stängsel eller en palissadkonstruktion med anknytning till gravfältet. Gravarna inom Ljungbacka (MHM 06029), Lockarp 8 (MHM 06031), Kv. Bronsdolken 7 (MHM 06832), Kv. Bronsskäran (MHM 06305), Kv. Bronsdolken 11A (MHM 06826) och Fosie IV, anl. 367 (MHM 06185), utgör tillsammans Ljungbackagravfältet. Sammanställningar över gravfältet finns arkiverat under S07:029. Lena Nilssons osteologiska rapport över Ljungbackagravfältet omfattar gravarna från samtliga dessa undersökningar och finns arkiverad under detta nummer (S07:032). Se B-Å. Samuelsson C-uppsats 1998 och B-Å. Samuelssons rapport över Kv. Bronsdolken 7.
1Anläggningar: 289 stolphål, 25 gropar, 4 gropsystem, 5 kokgropar, 18 härdar, 5 humösa färgningar, 1 kulturlagerrest. Bland stolphålen kunde 9 hus konstateras. Datering till senneolitikum, äldre bronsålder, yngre bronsålder period VI, förromersk järnålder. Två mesulahus: ett (hus I) dateras till SN, den andra (hus IX) dateras till SN (?).
1Anläggningarna är inmätta efter Malmö kommuns koordinatsystem. FU: 12 sökschakt med en sammanlagd längd på 1150 m. Det framkom 3 stolphål, 5 härdar, 3 kulturlager och 1 grop. En möjlig avgränsning till tre separata boplatsområden kunde iakttagas inom UO. SU: Det framkom 63 anläggningar fördelade på 7 kulturlager, 1 gropsystem, 10 gropar, 1 kokgrop, 35 härdar, 5 stolphål, 1 ugn för järnframställning, 2 ev kolningsgropar, 1 smidesgrop. Formen på slaggbitarna som påträffades i blästerugnen visade att slaggen hade tappats rätt ned. Datering till förromersk järnålder, äldre och yngre romersk järnålder, folkvandringstid.
1Anläggningarna är inmätta efter Malmö kommuns koordinatsystem. Undersökningsytan uppgick till 3000 kvm. Det framkom 2 härdar. Ingen datering angiven.
1Anläggningarna fördelar sig enligt följande: 2 gravar, varav en utgjordes av en dubbelgrav från SN I (A208) och en av en odaterad grav, möjligen från TN-MNA (A316). Neolitiska hus: två hyddor (A206 & A207) daterade till TN II-MNA II och ett kulthus? (A72) daterat till TN-MN. Dessutom 155 gropar, 10 härdar, 358 stolphål, 3 hyddrester, varav en tolkas som ett ev kulthus från TN-MNA, samt 15 övriga anläggningar, bl a äldre markhorisonter. Flera gropar innehöll keramik från TN-MNA. En C14-datering av träkol från A61 (härdsystem) gav mesolitikum (senare delen av Kongemosekultur, 5980-5710 f.Kr, kal.).
1Anläggningarna har mätts in efter Malmö kommuns koordinatnät. Koordinaterna angivna på kartor i skala 1:400. Fyll i koordinater! Undersökningsområdet uppgick till 100 000 kvm. Det framkom 217 anläggningar: gropar, härdar, kokgropar, kulturlagerrester, ev. stolphål. Tillsammans omfattade kulturlagren en yta av ca 700 kvm. Fynd: flinta, bergart, keramik. Datering till tidigneolitikum.
1Anläggningarna inmätta efter Malmö kommuns koordinatsystem. Det framkom 12 anläggningar fördelade på 1 grop, 8 härdar, 3 sotfläckar. Vikingatida lämningar: Lämningarna utgjordes av härdar, sotfläckar och en grop, vilka var koncentrerade till tomtens norra del. I en av anläggningarna påträffades ett helt keramikkärl som dateras till tidig vikingatid. Lämningarna bör ses i samband med intilliggande vikingatida boplatser inom Kv. Dubbelknappen och Fosie IV.
1Anläggningarna samt det iakttagna kulturlagret finns inritade på Gatukontorets förhandskopia AO-10897 Västra Oxiegården samt Oxie Mölleväg. Fynd forts.: knack/malsten, pärlor, glättstenar, täljsten, bly, slipstenar, stylos, glas, benskaft, kritpipor. En sländtrissa (E:7) från ett grophus har en otydbar runrad. Denna är utställd på Malmö museum. Fynden finns registrerade i speciell pärm i arkivet. Undersökningen föranleddes av husbyggnation på ett område strax nordost om bytomten. Då den arkeologiska undersökningen inleddes hade redan större delen av kulturlagret schaktats bort. Det som återstod var anläggningarna i underlaget. De undersökta anläggningarnas sammanlagda yta var ca 90 kvm. Anläggningarna som undersöktes var 1 kulturlager, 4 grophus, 3 eldstäder. Fler kulturlagerrester fanns, dessa gavs dock inte tid att undersöka. Anläggningarna tolkas som boplatslämningar från tiden för övergången vikingatid – tidig medeltid Jfr MHM 04549-04552 (S08:011).
1Anläggningarna tolkas bl a som spår efter flera olika huskonstruktioner.
1Anläggningarna var svårdefinierade. Mindre höjd med många avslag i matjorden var sannolikt resterna av en boplats. Okänd ålder. Sannolikt TN, MNA, MNB, SN, med tanke på resultat från omgivande undersökningar.
1Anläggningar och fynd inmätta efter Malmö kommuns koordinatsystem. Undersökningsområdet uppgår till 3000 kvm. Det framkom 15 anläggningar fördelade på 1 kulturlager, 2 sotfläckar, 4 stolphål, 9 härdar. Ingen datering angiven.
1Anläggningen inmätt efter Malmö kommuns koordinatnät. Sentida avfallslager med fynd av porslin, keramik och stenkol. Marken har tillhört den efter enskiftet 1805 utflyttade gården nr. 1 i Lockarps by. Avfallslagret kommer troligtvis från gården. En kokgrop vars närhet till bronsåldersboplatsen Fosie IV visar mot att den hör till detta bostadskomplex.
1ansvarig; Berit Björhem
1Ansvarig: Nils Björhem Ett första steg av en arkeologisk utredning i ett av Fastighetskontoret i Malmö stad planerat utbyggnadsområde i Vintrie. Området ligger i ett arkeologiskt sett sedan tidigare mycket välundersökt område och är på alla sidor omgivet av fornlämningar i form av främst förhistoriska och medeltida bebyggelserester. Av dessa är inga synliga ovan mark, men strukturer i kulturmiljön har rötter ned i åtminstone ett medeltida landskap. Vintrie befinner sig, sett i ett större landskapssammanhang och med ett agrart perspektiv, i en närings- och befolkningsmässigt mycket strategisk position på gränsen mellan en kustslätt och en början på ett mer kuperat inland. Området domineras av Vintrie gamla bytomt som idag består av tre gårdar och ett antal hus samt alléer och gräsbevuxna ytor. Baserat på kunskap om omgivande fornlämningar i likartade topografiska sammanhang, en analys av hur dessa varierat i tid och utifrån direkt anslutande arkeologiskt undersökta lokaler redovisas ytor för fortsatt utredning. En precisering av utredningsområdena har gjorts utifrån kartstudier över bebyggelse, vägar, gränser och marknamn. Höjdkurvor och kartanalys av tidigare våtmarksområden och fosfathalter samt topografiska iakttagelser i fält ligger också till grund för redovisningen.
1Ansvarig Eva Lindhé UO är beläget söder om Hyllie vattentorn och begränsas i söder av Almviksvägen och av Pildammsvägen i öster. Undersökningen ligger inom ett fornlämningstätt område, och i närområdet finns en omfattande bebyggelse från yngre bronsålder–äldre järnålder. Det finns också en mesolitisk boplats och ett gravområde med lång kontinuitet. Förundersökningen omfattar totalt 82 000 m² och har delats upp i tre områden (boplatsområdet, våtmarken och fägatorna). Förundersökningen genomfördes genom matjordsavbaning i form av utvidgningar av utredningsschakten samt sökschakt. Sammanlagt upptogs 13 utvidgningar och ett sökschakt. Boplatsområdet utgörs av huslämningar, stolphålsområden, gropar, härdar och kulturlager. På utredningen påträffades keramik från ett delrabbat kärl från mellersta bronsåldern inom området, men förundersökningen kunde inte bekräfta denna datering. Däremot framkom tidig- och mellanneolitisk keramik i ett flertal anläggningar, bl.a. i kulturlagret och i ett stolphål i ett av husen. De tre husen är tvåskeppiga hus och kan även de typologiskt dateras till neolitikum. Ca 100 m söder om husen framkom ett mindre våtmarksområde med fyndförande lager och förmodligen brunnar. Även här påträffades neolitisk keramik. De på utredningen lokaliserade fägatorna togs fram i plan och profil och dokumenterades och provtogs. Sammanfattningsvis verkar det finnas lämningar från neolitikum (och mellersta bronsåldern?) inom undersökningsytan samt fägator och vägrester från medeltid och historisk tid. Totalt har 262 anläggningar konstaterats på förundersökningen.
1Ansvarig Joakim Frejd och Jan Öijeberg Malmö Kulturmiljö utförde under september-oktober 2008 en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning i samband med ledningsarbeten för fjärrvärme inom fastigheten Fosie 162:25, Undersökningen resulterade inte i några arkeologiska iakttagelser, framförallt beroende på att schaktet drogs genom påverkad och utschaktad mark, i Agnesfridsvägen och på en bebyggd tomt. Vid kontroll av profilerna i schaktväggarna kunde man se att det skett tidigare markarbeten på tomten, med utfyllnadslager etc. Det fanns även äldre matjordslager under utfyllnadslager. I nordvästra hörnet av området låg en bullervall. På ett ställe i den mellersta delen av schaktet inne på tomtmarken kunde man se antydan till ett mörkare lager (kulturlager?), överlagrat av gul lera.
1Ansvarig vid undersökningen var I. Kishonti. M. Winkler har skrivit rapporten. I samband med planerad exploatering utfördes en arkeologisk utredning. Undersökningsytan omfattade 84 700 kvm varav 5 550 kvm banades av. UO är flackt och ytterligare utjämnat av plöjning. Femmeterskurvan, som utgjort strandlinjen för det forntida Litorinahavet, löper genom västra delen av området. Anläggningarna och fynden var spridda över ytan, utan att strukturer eller mönster kunde urskiljas. Konstruktioner saknades helt och anläggningarna var otydiga eller svårdefinierade. Vissa tolkades som recenta. Det som kunde urskiljas utgjordes av fem stolphål, två gropar, en ränna och en härdrest. Lämningarna kunde inte dateras eller placeras i ett sammanhang. Av fynden kan endast spånfragmentet (lösfynd) ges en neolitisk datering. Utredningsresultatet förefaller stödja uppfattningen om att mindre stenåldersboplatser i närheten av den dåtida kustlinjen varit små och välavgränsade till ytan.
1Antal anl: minst 4 st. Lämningarna härrör antagligen från Rostockergårdens bakgård.
1Antal anläggningar: 830 st inom Fosie 9A/ Lindängelund A och 164 st inom Fosie 9B. Undersökningsområdet är beläget sydväst om Fosie industriby och utgör inom projektet Öresundsförbindelsen området Fosie 9. Anledningen till undersökningen var anläggandet av en tillfartsväg och en järnvägsförbindelse med anslutning till Yttre Ringvägen. UO var tvådelat: den större delen, (Fosie A och Lindängelund A) var 9700 kvm stort, medan Fosie B uppgick till 3900 kvm. Det senare området låg isolerat i norra delen av UO, och utgjorde dessutom arkeologiskt sett ett avgränsat område, med gravanläggningar och ett stort härd- och härdgropsområde. Vid undersökningen påträffades såväl boplatslämningar som gravar. Centralt på område B fanns en långhögsliknande konstruktion, inkl. s k fasadgropar i öster. Två C14-analyser till den ev. långhögen gav en datering till Maglemose. I anslutning till denna konstruktion fanns en flatmarksgrav, ev. från SN. I östra delen av området framkom två cirkelformade gravrännor, med en datering till ÄJÅ. Den äldsta bebyggelselämningen utgjordes av ett sidsulehus från äldre bronsålder (hus 7). Vid denna tid har dock platsen endast sporadiskt utnyttjats som boplats. Det är under förromersk järnålder och fram till början av romersk järnålder som en kontinuitet kan beläggas. Merparten av bebyggelsen dateras till äldre järnålder och finns till största del på Fosie A/ Lindängelund A. Bebyggelsen från äldre järnålder består totalt sett av 10 långhus, ett förmodat fähus och ett grophus. Förutom husen framkom bebyggelserelaterade lämningar i form av härdar, härdgropar, gropsystem/ täktområden, brunnar, förråds- och avfallsgropar. Sammanfattningsvis kan ett rörligt bebyggelsemönster skönjas i den förromerska/ romerska bebyggelsen, med en rörelse från den västra delen av området till den östra. Samtidigt innebär detta ett stationärt bebyggelsemönster, eftersom man utnyttjat gårdslägena under flera bebyggelseskeden. Ett flertal diken med avgränsande funktion påträffades också, sannolikt av yngre datum (vikingatid och senare). En ansamling diken i norra delen av Fosie 9A sammanfaller med den från äldre kartor (1702) kända sockengränsen mellan Fosie och Lockarps socknar. Att det i området Fosie 9B finns lämningar från många arkeologiska tidsperioder, till skillnad från det mer homogena Fosie 9A/ Lindängelund A, ses i sig som ett tecken på platsens särskilda betydelse. I detta spelar monumentet som långhögen måste ha utgjort en central roll.
1Antal anläggningar avser slutundersökningen. Platsnamnet anges på vissa ställen "Bronsdolken 4" FU: Fyra provschakt upptogs med en sammanlagd yta på ca 800 kvm. Schakt 1: Det framkom anläggningar i form av stolphål och härdar. Två koncentrationer av stolphål med ett mellanliggande område med härdar. Schakt 2: Det framkom 1 mindre grop. Schakt 3: Det framkom mest stolphål, men även 4 gropar. Schakt 4: Det framkom några gropar och stolphål. SU: Tomtens storlek: 9 200 kvm, varav 5 000 kvm matjordsavbanades. Utifrån FU-resultat beslöts en slutundersökning av 2 000 kvm. Det framkom 20 gropar, 22 härdar, 147 stolphål. Två långhus från förromersk järnålder. Boplatsen fortsätter åt söder: MHM 6820.
1Antal anläggningar var 34 st, men de framkom redan under FU, och finns registrerade under den posten (S07:050, "område 3"). Undersökt yta:1700 kvm. UO ingår tillsammans med Fosie 11A-D i projektet Öresundsförbindelsen, delområde 11. Fastighet: Lockarp 27:15. Ytan ligger i ett arkeologiskt sett mycket välundersökt område. Den gränsar i norr till boplatskomplex på Fosie IV och söderut har boplatslämningar framkommit i samband med Sydgasundersökningarna. UO är beläget i flackt landskap. På 1700-talskartor framställs området som odlad mark, med ängsmark/våtmark omkring. Under förhistorisk tid har troligen även UO varit del av denna ängsmark/våtmark. Den mycket sparsamma förekomsten av anläggningar antyder att området under förhistoriska tid varit extensivt utnyttjat. Området har sannolikt varit vattensjukt under delar av året och därför olämpligt för bosättning. Under sommaren har det troligen varit tillräckligt torrt för att användas som betesmark. De påträffade härdarna (med datering till YBRÅ och YRJÅ/FVT) skulle då vara kopplade till denna aktivitet. Sammanfattningsvis har undersökningen resulterat i fynd av fossil våtmark med mesolitisk flinta, rituella deponeringar från neolitikum samt härdar från yngre bronsålder och järnålder. De mesolitiska fynden representerar antagligen en jaktrelaterad uppehållsplats i det omedelbara närområdet. De neolitiska artefakterna skulle kunna vara spår av rituell aktivitet. Övriga anläggningar är uteslutande härdar, och bör ses i samband med orådets utnyttjande som betesmark under bronsålder och järnålder (se ovan).
1Antikvarisk besiktning
1Antikvarisk kontroll av matjordsavbaning feb-mars 1984 inför etablerandet av SAAB bilvaruhus. Inga fornlämningar eller fynd påträffades.
1Antikvarisk kontroll i samband med anläggandet av en brunn. Enda åtgärd var dokumentation av profil i upptaget schakt.
1Antikvarisk övervakning och dokumentation av schaktvägg på grund av ändrad dragning av avloppsledning i anslutning till huvudbyggnaden å Borgeby gård. Undersökningsytan ca 8,1 kvm (5,4 x 0,75-1,5 m). Man påträffade en äldre kullerstensläggning och under den rester av en äldre byggnadslämning, i form av ett stående murverk, som varit förbunden med huvudbyggnaden och därmed samtida med denna. Muren troligen en del av ett äldre trapptorn. Inga daterande fynd.
1Arbetet utfördes av Anders Reisnert den 27/10 1986
1Arbetet utgjordes mest av utbyte av befintligt VA. Inga arkeologiska lämningar påträffades.
1Arkeologisk förundersökning. Fodret 5 & 19, samt del av Tygelsjö 17:1. Tygelsjö socken, Malmö kommun. Ansvarig Fredrik Grehn
1Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. Arbetet utfördes av Malmö Kulturmiljö utan beslut från Länsstyrelsen. Mona Olsson Schaktövervakningen gjordes 000905 i samband med att VA-verket grävde i Kalendegatan för att lokalisera en akut vattenläcka. Kalendegatan är belägen innanför Malmös medeltida stadsområde (RAÄ fornlämningsnr 20). Fastighet/gata: Kalendegatan 13 (figur 2) Ett snitt där delvis ostörda lager kunde noteras och dokumenterades i skala 1:20 (se arkivmaterial). De aktuella lagren bestod bl.a. av gödslig humus som innehöll tegelkross och pinnar. Lagren liknade lagerbildningar som framkommit i andra närliggande schakt - t.ex. i Baltzarsgatan. De lager som framkom i Baltzarsgatan tolkades som gata med tramplager. I schaktets norra del framkom tre keramikskärvor - två BII:4 och en BIII. Keramikfynden daterar grovt lagerbildningarna till 1500-tal.
1Arkeologisk förundersökning pga att Skanska planerar bebyggelse, ett parkområde, samt ett fördröjningsmagasin. Exploateringsområdet omfattade 51000 m2. Under den arkeologiska förundersöknigen togs sex områden upp inim fornlämningarna RAÄ 160 och 161. Totalt avbanades 5000 m2. Totalt påträffades 119 förhistoriska lämningar. De utgjordes främst av boplatslämningar i form av stolphål, gropar och härdar. Ett dike utgör troligen spår efter en historisk hängnad mellan två vångar. Fyndmaterialet bestod av bearbetad flinta och förhistorisk keramik som dateras till tidigneolitikum, mellanneolitikum A.
1Arkeologisk utredning utförd av Wallin kulturlandskap och arkeologi. 11 sökschakt med en sammanlagd längd av 272 meter grävdes. Vid undersökningen påträffades förutom recenta fyllnadsmassor två slagna flintor och en sotfläck som kan utgöra rester av en härd.
1Arkivnr 069:01 utgörs av ett lösfynd gjort någon gång mellan 1899 och 1903. Fyndet är en kniv med ett sällsynt ornerat skaft i brons. Bilderna på knivskaftet föreställer helgonen S:ta Katarina och S:ta Gertrud. Kvarteret är beläget norr om Gustav Adolfs torg. Kniven hittades av en privatperson då huset vid "Singers hörna" revs. Vid dessa rivningar tillvaratog nämnda person även kopparmynt (från omkring 1666). Han gjorde också iakttagelser av stensättningar (som efter ett stall) och djurben. Kniven skänktes till muséet 1956.
1Arkivnr S07:052 finns endast i denna post. Undersökningen koncentrerades till två områden som gavs olika inventarienummer. Dessa beskrivs i en rapport, som är uppdelad i två delar. Öster om Kontinentalbanan: Koordinaterna är X6161,32 och Y1325,34. Undersökningsytan omfattade ca 3000 kvm varav ca 118 kvm avbanades, dvs ca 3,9% av den totala undersökningsytan. Tre sökschakt upptogs. Inga arkeologiska lämningar kunde konstateras och inga fynd påträffades. Nya Lockarpsvägen: Koordinaterna är X6160 och Y1325,1.Undersökningsytan omfattade ca 18 500 kvm varav ca 2427 kvm avbanades, dvs ca 13,1% av den totala undersökningsytan. Åtta sökschakt upptogs. Det framkom 33 anläggningar fördelade på 7 stolphål, 12 gropar, 13 härdar och 1 kulturlager. Av dessa undersöktes 31 st. Anläggningarna var i huvudsak koncentrerade till områdets södra del. Preliminär datering av keramiken till senneolitikum och förromersk järnålder.
1Arkivnummer G 047:01 utgörs av ett lösfynd, gjort av arbetare vid ledningsgrävning i Mäster Johansgatan.
1Arkivnummer G 063:02 rymmer två undersökningar, båda föranledda av VA-arbeten och utförda samma år. Rapporterna är sammanställda av C. Andersson 1991. MHM 06884 är inskriven i liggaren under G A Torg.
1Arkivnummer S07:006 har följande tre formulär i databasen: 1. MHM 06029 (Lockarp, Ljungbacka): grav 1-70, 71 brandgravar och 5 skelettgravar & MHM 06030 (Lockarp, Ljungbacka): anl. 1-15, härdar och gropar. 2. MHM 06031 (Lockarp 8), även arkivnummer S07:032: 9 skelettgravar: grav 1-9 & MHM 06032 (Lockarp 8): boplatsgropar & härdar: anl. 1-15. 3. MHM 06033 (Mariedal, Lockarp): anl. 1-3, boplatslager och gropar. Inom Ljungbacka (MHM 06029) och Lockarp 8 (MHM 06031) fanns tillsammans 14 skelettgravar från vikingatid och 74 brandgravar från yngre bronsålder (anl 65), äldre järnålder samt yngre järnålder & vikingatid. I en urnegrav (anl. 65) påträffades en dubbelknapp av brons daterad till yngre bronsålder period IV. Gravarna inom Ljungbacka (MHM 06029), Lockarp 8 (MHM 06031), Kv. Bronsdolken 7 (MHM 06832), Kv. Bronsskäran (MHM 06305), Kv. Bronsdolken 11A (MHM 06826) och Fosie IV, anl. 367 (MHM 06185), utgör tillsammans Ljungbackagravfältet. Sammanställningar över gravfältet finns arkiverat under S07:029. Lena Nilssons osteologiska rapport över Ljungbackagravfältet omfattar gravarna från samtliga dessa undersökningar och finns arkiverad under arkivnummer S07:032. Se B-Å. Samuelsson C-uppsats 1998 och B-Å. Samuelssons rapport över Kv. Bronsdolken 7. Se även S07:029. Finns verkligen rapport?
1Arkivnummer S07:006 har följande tre formulär i databasen: 1. MHM 06029 (Lockarp, Ljungbacka): grav 1-70, 71 brandgravar och 5 skelettgravar & MHM 06030 (Lockarp, Ljungbacka): anl. 1-15, härdar och gropar. 2. MHM 06031 (Lockarp 8), även arkivnummer S07:032: 9 skelettgravar: grav 1-9 & MHM 06032 (Lockarp 8): boplatsgropar & härdar: anl. 1-15. 3. MHM 06033 (Mariedal, Lockarp): anl. 1-3, boplatslager och gropar. MHM 06031: 9 skelettgravar från vikingatid, 2 brandgravar. MHM 06032: anl. 1-15, boplatsgropar och härdar. Grav nr. 3: kvinnograv från 900-talet med fynd av remändebeslag & bältebeslag av brons (tillsammans ett glidlås till ett bälte), textilfragment: linne vävt i tuskaft. Gravarna inom Ljungbacka (MHM 06029), Lockarp 8 (MHM 06031), Kv. Bronsdolken 7 (MHM 06832), Kv. Bronsskäran (MHM 06305), Kv. Bronsdolken 11A (MHM 06826) och Fosie IV, anl. 367 (MHM 06185), utgör tillsammans Ljungbackagravfältet. Sammanställningar över gravfältet finns arkiverat under S07:029. Lena Nilssons osteologiska rapport över Ljungbackagravfältet omfattar gravarna från samtliga dessa undersökningar och finns arkiverad under arkivnummer S07:032 (Bronsdolken 7). Se B-Å. Samuelsson C-uppsats 1998 och B-Å. Samuelssons rapport över Kv. Bronsdolken 7 (S07:032). Se även S07:029.
1Arkivnummer S07:006 har följande tre formulär i databasen: 1. MHM 06029 (Lockarp, Ljungbacka): grav 1-70, 71 brandgravar och 5 skelettgravar & MHM 06030 (Lockarp, Ljungbacka): anl. 1-15, härdar och gropar. 2. MHM 06031 (Lockarp 8), även arkivnummer S07:032: 9 skelettgravar: grav 1-9 & MHM 06032 (Lockarp 8): boplatsgropar & härdar: anl. 1-15. 3. MHM 06033 (Mariedal, Lockarp): anl. 1-3, boplatslager och gropar. Rapporten består endast av anläggningsbeskrivningar. Utgrävningen utförd under ledning av G. Winge, med anledning av matjordsavschaktning inför anläggande av industrijärnväg. Dateringar: Boplatslämningarna dateras till yngre bronsålder.
1Arkivnumret S06:101 har felaktigt givits till två olika undersökningar, MHM 12649 (Hyllie IP, FU) och MK 111 (Hyllie 155:91 & 165:61, AU). Jan Kockum var ansvarig för undersökningen. Var finns rapport?
1Arkivnumret S06:101 har felaktigt givits till två olika undersökningar, MHM 12649 (Hyllie IP, FU) och MK 111 (Hyllie 155:91 & 165:61, AU). Med anledning av planerad exploatering utfördes arkeologisk utredning i två etapper. UO är beläget på ytan mellan Hyllie medeltida by och Pildammsvägen. Topografiskt omfattar området en höjdrygg samt sluttningar mot väst, norr och öst. Undersökningen utfördes i två etapper, 2002 resp. 2003. 10 500 löpmeter sökschakt grävdes. Lämningar från järnålder och neolitikum påträffades inom UO. JÅ-lämningarna var spridda över hela ytan, tätast dock i nordöstra delen. De utgjordes av fem tydliga, treskeppiga långhus samt ytterligare fem sannolika långhus, gropar, gropsystem samt minst ett grophus. Ett av långhusen tycks vara ovanligt välbevarat med kvarvarande golvlager. De neolitiska lämningarna återfanns främst på den centrala, högt belägna delen av UO (yta B) och utgjordes av gropar, stenpackningar samt rester av ett kulturlager. Placeringen på höjden är intressant då tidigare erfarenheter visat på möjlig förekomst av neolitiska gravar och rituella lämningar med liknande placering.
1Arkivrapport av Ulf Almqvist och publicerad rapport av Andréasson, Brink, Hadevik, Hammarstrand Dehman, Hydén & Sandén. S06:059 och S03:106 innehåller samma rapport. Alla ritningar i liggarkivet finns samlade i S06:059. Totalt upptogs tre sökschakt på sammanlagt 2664 kvm. Schakt 1 var 350 x 1,60 m, schakt 2 var 115 x 1,60 m och schakt 3 var 1200 x 1,60 m. Resultatet av undersökningen visar på tre områden med koncentrationer av anläggningar. Omr. 1: Gropar och gropsystem som med dess läge intill den medeltida byn kan anses samtida med denna. Omr. 2: Förhistorisk boplats med stolphål varav ett långhus, härdar, gropar och eventuellt en grav. Omr. 3: Förhistorisk boplats med stolphål, två väggrader till långhus, härdar och mindre gropar. KOLLA UPP DATERINGAR! Sammanfattning av de medeltida lämningarna: Inför anläggande av Annetorpsleden berördes bl a ett område strax öster om Hyllie by. På delytan närmast byn påträffades gropar och gropsystem som tolkades som samtida med den medeltida byn. Exakt hur stor den ytan var framgår inte av dokumentationsmaterialet. Inga fynd tillvaratogs.
1AU, steg 3 har en egen blankett. Koordinater: X 6168,300 Y 1330,500 - X 6169,250 Y 1330, 300. Det totala undersökningsområdet uppgår till 365 370 kvm varav 38 030 kvm undersöktes, vilket är 10,4% av den totala ytan. Vid FU framkom 589 anläggningar, vilka tillsammans med dem från AU steg 3 uppgår till 932 st. Av dessa undersöktes 868 st. Antalet fynd från båda undersökningarna uppgår till 243 st. Området uppdelat i 11 delområden. Citat från rapport: "Funnsammensetningen tilsammen med tidligere resultat antyder sporadiske som mer anleggsmessig sammensatte innslag fra steinalder til historisk til. Sammensatte bygningsverk har kunnet påvises inom delområde G med en over 230 m lang stolpehullskonstruksjon, og i område J:2 gjennom en sidsulekonstruksjon." (s. 19) Den brygga/ broliknande konstruktionen inom område G har daterats preliminärt till övergången mellan förromersk/ äldre romersk järnålder.
1AU: En yta om 2350 kvm undersöktes. FU: Av den totala ytan på 70308 kvm avbanades 4204 kvm, dvs 6,9% av den totala ytan. Makrofossil- och kolprover är tagna, men inga prover verkar ha analyserats. Undersökningsområdet indelat i Område A, B och C. Område A: Ligger nedanför en höjdrygg och vetter mot ett våtmarksområde. Två boplatslämningar. Ett stråk av kokgropar i anslutning till ett våtområde, ca 450 m från närmaste kända bronsåldershög. Enl rapporten tolkas ofta kokgropsområden i sådana miljöer i religiöst rituella termer. Område B: Nedgrävning och utkastlager. Område C: Vetter mot troligt våtmarksområde. Spridda anläggningar av oklar typ. I schakt 35 påträffades vid FU en ev. hyddbotten daterad till TN-MNA. OBS! Undersökningen Östra Kattarpsvägen - Bro 1248 har felaktigt fått samma inventarienummer som denna undersökning.
1AU: Områdets totala area ligger mellan 25 000 och 30 000 kvm, varav ca 1069 kvm upptogs genom 5 sökschakt. SU: Totalt avschaktades en yta av ca 30 000 kvm och av denna areal finrensades ca 8500 kvm. Totalt framkom 335 anläggningar fördelade på 160 stolphål (121 säkra och 39 osäkra), 25 härdar/ härdrester, 11 sotlager, 34 gropar/ groprester, 4 kokgropar, 75 rester av kulturlager/ humösa lager och fläckar, 2 grophus, 1 vattenhål, 1 avslagskoncentration och 22 vattenpåverkade kulturlager. Av de 160 stolphålen ingick minst 33 st i någon fastställd typ av konstruktion, typ långhus (hus II och III), grophus (anl 6 och 28) eller grop (anl 282). Inom området fanns tre ytor med koncentrationer av anläggningar. Endast ett fåtal anläggningar har kunnat dateras utifrån fynden, dessa pekar dock mot en huvudsaklig aktivitet i området under yngre bronsålder - äldre järnålder. Jordprover slängda feb 2008. Kolprover i mängs sparade
1AU: Rikets koordinater: X6165,25 Y1329,525. 12 sökschakt upptogs med en sammanlagd yta på 2350 kvm. Det framkom ca 20 anläggningar bestående av boplatslämningar i form av stolphål, sotfläckar och härdar samt smärre gropar. Det enda daterande föremål som påträffades var en senneolitisk flintskära. SU: Rikets koordinter: X6165,4 Y1329,42 Den undersökta ytan uppgick till 6000 kvm. Totalt framkom 228 anläggningar varav 45 undersöktes. Av de helt eller delvis undersökta anläggningarna var 15 st härdar, härdrester mm, 5 st gropar, 21 st stolphål, 1 st grophus, 1 st husformad ränna (recent), 1 st eventuell stenpackning samt slutligen ett provschakt i ett eventuellt kulturlager. Även 5 möjliga huskonstruktioner av sidsuletyp. Fyra bosättningsfaser kunde skönjas.
1AU steg 1: Se S05:047. 1: full titel: Arkeologisk utredning (steg 1) 1993. Öresundsförbindelsen. Yttre Ringvägen mellan Kontinentalbanan och kommungränsen mot Burlöv. Lockarp, Oxie, Husie och S Sallerups socknar. Utredningsområdet har definierats som en yta 500 m vinkelrätt ut i båda riktningar från vägsträckningen inklusive båda alternativen. Inom detta område har de registrerade fornlämningarna karterats och listats. Vid rekognosceringen observerades ett flertal ytfyndskoncentrationer vilka ej tidigare registrerats. Yttre Ringvägen kommer att beröra olika geologiska och topografiska zoner, inom ett område mycket rikt på fornlämningar. AU steg 2: Koordinaterna är X6161,200/Y1325,200 till X6167,400/Y1330,300. Undersökningen består av inventering och arkiv- och kartstudier. Det inventerade området omfattar en mellan 60-100 m bred korridor längs med hela den ca 9,1 km långa vägsträckningen. Sammanlagt tillvaratogs ca 600 fynd, varav det mesta består av flinta eller bergart. Anläggningar förekom undantagsvis.
1Avbildning av strandmuren.
1Av de 12 000 kvm undersöktes i AU 1123 kvm. 10 sökschakt grävdes. Funna anläggningar: två stolphål, två gropar, en ränna. Fynd av keramik och flinta. Keramiken är av allmän förhistorisk karaktär. Inga daterande ledartefakter i flinta hittades, men de tekniska och metodiska bearbetningsspår som flintan uppvisar daterar den till neolitisk tid. Områdets koordinater i rapportens inledning (s. 1) är felaktiga. De rätta koordinaterna finner man under tekniska och administrativa uppgifter (s. 5).
1Av de 83 anläggningarna fördelade sig 82 % inom boplats A och B. Lämningarna på boplats A består av ett hus, större gropar, gropsystem, förmodad brunn samt kultur-/ utkastlager. Lämningarna på boplats B består av stolphål, gropar och ett gropsystem. Huset på boplats A är av sidsulekonstruktion försedd med indraget västparti. Ca 2x8 meter stort. Består av fyra stolphålspar och är orienterat i väst-öst. Inga spår av väggkonstruktioner. Dateras utifrån keramikfynd till förromersk järnålder. På boplats B består fynden huvudsakligen av flintartefakter. De ger dock ingen preciserad datering, utan platsen dateras preliminärt till yngre stenålder. För framtida behov av närmare datering av boplats B finns ett antal tillvaratagna träkolsprover att tillgå.
1Av den totala exploateringsytan om ca 16500 kvm undersöktes vid förundersökningen ca 2025 kvm, fördelat på 9 schakt. Det framkom 25 anläggningar bestående av 2 brandgravar, 14 stolphål, 4 gropar/ stolphål , 5 härdar/ färgningar. Den ena brandgraven (anl 13 i schakt 4) kan dateras till yngre bronsålder.
1Av den totala undersökningsytan schaktades ca 17 600 kvm. Inga arkeologiska lämningar påträffades. Detta kan förklaras med de historiska källornas uppgifter om att marken vänts under 1800-talet, och alltså består av omrörda jordmassor. De påträffade dräneringarna talar också för att området varit vattensjuk mark.
1Av det 16 000 kvm stora området undersöktes 1332 kvm. Två anläggningar: en härdgrop och ett stolphål. Keramiken kan dateras till förhistorisk tid (neolitikum?). Störningar i området pga att en plantskola tidigare legat på platsen.
1Avraporterad tillsammans med MMA 006, Hjulhamnsgatan Hedmanska gården –Lilla Torg (MMA 7) Denna undersökning utfördes i två etapper. Den sammanlagda yta som schaktades var 45 m2. Den ena etappen var förlagd i den västra delen av innergården till Hedmanska gården (fastigheten Gyllenstjärna 7). Här grävdes ett VA-schakt, schakt för gasledningar och 22 st gasvärmare i anslutning till den nyetablerade restaurangen Czechpoint (se figur 6). Schakten var endast 0,5–0,7 meter breda, och merendels ca 0,7 meter djupa. Nivåerna på schakten låg på 4,75–4,55 m ö.h. Nivån på toppen av kulturlagren var ca 4 m ö.h., medan det maximala schaktdjupet låg på ca 3,65 m ö.h. Det djupaste av schakten, och tillika det första som grävdes, var VA-schaktet. På ett djup av ca 0,7 meter framkom i detta schakt ett mörkbrunt, något gödsligt, sotigt och smetigt kulturlager, vilket var ca 0,2 meter tjockt. I lagret framkom en skärva av ett oglaserat rödgods (BII:3). Under detta fanns ett snarlikt lager, men med mer organiskt material såsom trärester. I lagret fanns även rester av en träplanka, som bl.a. låg över en medeltida takpanna. Nederst i den stratigrafiska sekvensen på ett djup av ca 1–1,2 meter fanns ett brungult siltlager med inslag av kol och tegelkross. I många av schakten, framför allt i den norra delen av området, fanns recenta led-ningar ned till ca 0,5 meters djup. Under denna nivå fanns i stort sett samma lager som ovan beskrivits, dvs. ett mörkbrunt, något gödsligt, sotigt och smetigt kulturla-ger. Ett undantag var i ett av småschakten mot väster, där det fanns ett grått ler- och kalklager ca 0,64–0,75 meter under den nuvarande marknivån.
1Avrapporterad tillsammans med alla undersökningar på Stortorget (G65) Uppgifter enligt "Anmälan" till Lst: Med anledning av VA-arbeten i Stortorget och Kompanigatan utfördes en arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. I Kompanigatan grävdes fyra små schakt, vardera ca 2 x 3 m. I några av dessa kunde man konstatera nivån för bottensanden samt små kulturlagerrester. På Stortorget togs fyra större och två mindre schakt upp. I det norra schaktet framkom källargrunder som kunde knytas till den medeltida Rostockergården. Dessutom påträffades en knadderstenläggning, kulturlager och tre lerbottnar i bottensanden. I övriga schakt iakttogs kulturlager, byggnadsrester i form av stora stenar och lerkliningslager, en vällagd stenläggning samt en trävattenledning.
1Avrapporterad tillsammans med Bolagsbacken (MHM 7307, S09:64), Nummertolvsvägen (MHM 7716, S09:38) Lämningarna inom undersökningsområdena sträcker sig från tidigneolitikum t.o.m. äldre järnålder. Från tidigneolitisk tid fanns lämningarna efter en s.k. långhög inom Hörlanders väg. Inom det här området fanns även gropar med innehåll i form av bl.a. keramik som tyder på rituella depositioner. Gropar och lager inom både Nummertolvsvägen och Bolagsbacken tyder på boplatsaktivitet under tidigneolitikum–mellanneolitikum A. I den sydöstra delen av Bolagsbacken har ett flintutvinningsområde undersökts, som utifrån jämförelse med andra liknande strukturer i området daterats till tidigneolitisk tid. Aktiviteter under senneolitikum– äldsta bronsålder har framförallt belagts genom fynd av enstaka flintföremål i gropar och lager. Nämnas kan också ett större kärl som låg nedlagt i en våtmark inom Hörlanders väg. Från yngre bronsålder–förromersk järnålder fanns det urnegravar inom Bolagsbacken och möjliga brandgropar inom Nummertolvsvägen. En cirkulär ränna utgjorde resterna efter en bortodlad gravhög som möjligen också var från den här tiden. Från yngre bronsålder fanns även brunnar/vattenhål inom Nummertolvsvägen. Där gjordes bl.a. fynd av svepaskar. Från århundradena kring Kristi födelse kommer de första beläggen för långhusbebyggelse. Gårdslägen fanns inom både Bolagsbacken, Hörlanders väg och Nummertolvsvägen. Inom områdena fanns även olika typer av grävda anläggningar från äldre järnålder. I ett fåtal anläggningar påträffades det keramik med facetterade och förtjockade mynningar. Det daterar dem till sen förromersk–äldre romersk järnålder.
1Avrapporterad tillsammans med MHM 7519, MHM 7633 S 05:49, S 05:41, S 09:65 SU 1991, Sallerupsvägen – Risebergabäcken (ev. heter den etapp I). Aprilla Thörn, ingen rapport (tror jag). MHM 07634. Arkivnummer: S05:049. Denna grävning gjordes i två områden: ett väster om bäcken och ett öster om. Undersökning under ledning av A. Thörn. Ett kabelchakt drogs en bit ifrån den yta som undersöktes för Sallerupsvägens förlängning (S05:049). Schaktövervakningen fick därför samma MHM-nr som S05:049. Materialet är arkiverat tillsammans med S05:049 och under det numret. Ytan och antalet anläggningar är oklart. Den planerade utbyggnaden av Sallerupsvägen österut från Dammstorpsvägen föranledde arkeologiska slutundersökningar på tre olika platser; benämnda Risebergabäcken, Toftanäsvägen och Klågerupsvägen. Målet var att dokumentera fornlämningarna för att kunna komplettera den tidigare kända bilden och göra det möjligt att infoga resultaten med tidigare och förväntade senare undersökningar. Den huvudsakliga metoden var avbaning med efterföljande undersökning av utvalda anläggningar. På Risebergabäcken undersöktes 5 000 m2 och 81 anläggningar, mest gropar, härdar och stolphål. De intressantaste lämningarna utgjordes dock av fyra grophus samt ett par brunnar. Sju möjliga långhus lokaliserades också. En anläggning innehöll trattbägarkeramik, en annan senneolitisk keramik. Grophusen och brunnarna skall förmodligen alla dateras till vikingatid 900–1000-tal. De möjliga långhuskonstruktionerna är odaterade, men kan eventuellt hänföras till äldre järnålder. Särskilda fynd som kan nämnas är ett skifferbryne, en vävtyngd, en enkelkam av ben, en sländtrissa av sandsten, en fibula av järn samt två keramikkärl, alla från vikingatid. På Toftanäsvägen undersöktes 9 400 m2 och 172 anläggningar, i huvudsak gropar och stolphål. Två möjliga långhus lokaliserades. Alla lämningarna förefaller kunna dateras till yngsta bronsålder–äldre järnålder. Särskilda fynd som kan nämnas är delar av knivblad av järn, fragment av ornerade lerblock och silkärl, samt ett lårben eller skenben av människa som påträffades i en grop. På Klågerupsvägen undersöktes 5 800 m2 och 162 anläggningar, mest stolphål, gropar och härdar. Två anläggningar innehöll trattbägarkeramik av TN A-typ. Särskilt kan nämnas två brandgravar från yngre bronsålder, den ena med en dubbelknapp i brons från period IV samt ett vattenhål med ett svepkärl med lin, daterat till yngre bronsålder–förromersk järnålder (820–410 BC). Två långhus kan eventuellt dateras till yngre järnålder.
1Avrapporterad tillsammans med MK 369 (G049:25) platschef Olle Heimer Var hör MHM 12831, G049:18 hemma, är det samma undersökning? Med anlednig av ledningsbyte för delar av Malmös ledningsnät för vatten skulle bytas ut, genomfördes schaktövervakningar längs Norra Vallgatan, mellan St. Gertrudsgatan och Hamngatan. Norra Vallgatan nämns första gången 1475 och då som ”Thet strede som löber langs udmed stranden”. Namnet är belagt första gången 1768. Vid tidigare undersökningar har rester efter den gamla strandmuren och ett flertal försvarstorn påträffats. Vid årets schaktövervakning påträffades lämningar efter Malmö strandmur och efter en av dess portar. Vid ett schakt norr om nuvarande Prostgatan påträffades kraftiga gråstensfundament med tegelmur, som kan härröra från en port som år 1586 kallade för ”Hans Tørrewers port”. Innanför dessa murar påträffades rester efter en stenlagd gata. Längs med muren löpte en så kallad brandgata, det är troligen denna som påträffats. Dessutom dokumenterades i ett flertal schakt byggnadslämningar i form av stenmurar och pålningar. Från schaktövervakningen tillvaratogs keramik i form av yngre rödgods och stengods. Dessutom tillvaratogs kritpipor och läderskor.
1Avrapporterad tillsammans med MMA 007, Gyllenstjärna 7. Materialet ligger under MMA 007 (61:20) Hjulhamnsgatan – Lilla Torg (MMA 6) Schaktet för gasledningen var placerat i den norra delen av Hjulhamnsgatan, och utmynnade i Larochegatan/Lilla Torg. I den södra delen av schaktet grävdes en anslutning in till ”Sölsers och Bagers magasin” (hus A på figur 3), ett korsvirkeshus från 1750-talet. Schaktet var ca 34 meter långt, mellan 0,65 (i botten) och 0,80 (i toppen) meter brett och 0,90–0,95 meter djupt. Schaktet var närmare 30 m2 stort. Nivåerna varierade från 4,90 m ö.h. i den norra delen av schaktet till 4,55 m ö.h. i den södra delen av schaktet. I den södra delen av schaktet låg schaktdjupet på ca 3,70 m ö.h. I den södra delen av schaktet, 0,5–0,6 meter under den nuvarande marknivån, framkom överst i den stratigrafiska sekvensen ett homogent något gödsligt lager. Under detta fanns ett sandig och grusigt lager som eventuellt utgjort ett sättsandslager för en äldre gatunivå. Därunder fanns ett relativt homogent lager med inslag av tegelkross och träkol. Detta har tolkats som ett utjämningslager. Lagret fortsatte ned till botten av schaktet, vilket låg på 0,9–0,95 meter under nuvarande marknivån.
1Avrapporteras tillsammans med MHM 12518, MK 115 I Kv. Mullvaden har flera mindre arkeologiska förundersökningar i form av schaktningsövervakningar genomförts. Arbetena berörde Malmö äldre stads-område, registrerat som fornlämning 20 i Malmö stad enligt Riksantikvarie-ämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS). Resultaten som redovisas i denna rapport härrör i huvudsak från förundersökningen av år 2005 (MK 264). Denna genomfördes under bättre förutsättningar än övriga undersökningar, vilket genererade bättre resultat. Tre förundersökningar berörde Kv. Mullvaden nr 63 och 65 ut mot Hjort-tackegatan. Inom tomt 65 uppgick den sammantagna tjockleken för kulturlag-ren som mest till 1,70 m. Enskilda lager kunde variera mellan 0,20–0,40 m i tjocklek. Bevaringsförhållandena för organiskt material var bra, bl.a. påträffades fackverk, stående timmer, plankor, gödsel, och andra organiska kompo-nenter. Dokumentationsarbetet bestod mestadels av att mäta in lager och anlägg-ningar i plan och att upprätta sektionsritningar. Beskrivningar har gjorts då lager och anläggningar undersökts. Fyndmaterial som presenteras här härrör uteslutande från Kv. Mullvaden 63 (MK 264). Sammanlagt tillvaratogs ett 100-tal föremål, eller fragment av föremål, med en total vikt av ca 8,4 kg. Majoriteten av fynden utgörs av renässanskakel och yngre rödgods. Endast kontextbundna fynd samlades in och registrerades. Resultaten påvisar att bebyggelse funnits i denna del av kvarteret sedan 1300-talet och fram till modern tid, och att både den södra och den norra delen varit bebyggd. Sammantaget framkom lämningar efter fem bebyggelsefaser med rester efter hus i form av stolphål, golvlager, källare, väggar och syllrader. Även tramp- och gårdslager samt en brunn dokumenterades.
1Avsatsyxan funnen av lantbrukare Nils Larsson på Vismarlöv nr 5:11. Holkyxan funnen, enligt uppgift fr VI:e person, på Vismarlöv nr 5:13. Innehas av lantbrukare O. Andersson. Båda yxorna har påträffats på en mot sydväst vettande, obetydlig sluttning. Nedanför denna ligger gammal sjö- eller mossmark. På sluttningen påträffades vid besiktning 1960 bearbetad flinta och ett fragment av en slipad yxa. Kartblad?
1Avschaktad yta: 130 x 90 m. Undersökt yta: 5 000 kvm. Det framkom 15 anläggningar: 6 gropar och 9 härdar. Ingen datering angiven. En keramikbit angiven som "neolitisk?".
1Avschaktad yta: 500 m x 30 m. Undersökt yta: 72 kvm. Kulturlager med stenkonstruktion. Datering till senneolitikum.
1Avslag och avfall från "flintslagningsplats": 16 st. Tegelstensformiga tillslagna flintor: 8 st. Insamlade 1975 av Bengt Salomonsson. Två st. flintplankor från grannskapet av kalkugnen. Resten insamlat inom det utfyllda området. Finns mer info? Fråga Anders Högberg om plats.
1Av undersökningsområdets 35 kvm var ca 25 kvm förstört av en nedgrävning för en oljetank. I det kvarstående området påträffades en nedgrävning och kulturlager. Fynd av en skärva yngre rödgodskeramik och tegel. Utifrån kulturlagrens sammansättning kunde minst fyra faser utläsas. Ett av lagren kan dateras till 1400-1500-tal utifrån keramiken.